saker jag vill ha från Thomas sabo, en del men inte allt......


Saker jag vill ha. i studentpresent alltså. I kollageform.

Håll utkik efter fler kollage så ni kan köpa ännu fler presenter! Och förresten, jag gillar fina paketinslagningar. väldigt mycket. känn pressen!

fyi

bara för att jag insåg hur dumt allt lät i inlägget nedan har jag nu införskaffat nya trosor. verkligen inte hm goes green.

the thing is

förut var jag all abut smink/hudvård/tända ljus o lägga ansiktsmask. nowadays, har jag inte köpt foundation på fyra år. jag köpte ny mascara för nån vecka sen, men köpte jag någon ny, innovativ, spännande och illuminating mascara med supereffekter som inte ens marsmänniskor kan uppnå? nej, jag köper isadoras orginalmascara. helt okej. jag har min eyeliner också. den hänger med ett tag till.
jag har inte tänt ljus på år och dar (solen har till och med bleknat den fina rosa färgen på dom)
och jag vill väldigt gärna bli liiiite mer about that thing lixom. så, jag köper små spa-paket (för jag har alltid, ALLTID älskat dom) men använder jag dom? nej, jag har fyra spa-kit som jag tycker är för fina för att ens öppna.
jag har inte råd att köpa den enda parfymen jag faktiskt gillar (den parfymen är det enda tinget i the world of beauty som jag verkligen verkligen vill ha) och jag glömmer allt för ofta bort deo. det är inte det att jag luktar illa. det tror jag inte att jag gör. problemet är snarare att deoderanten är min enda källa till någon spännande doft. men inte ens det klarar jag av.

kan man ännu skylla på att det är för mycket i skolan eller jag har bara blivit.....the ordinary woman? Man läser ju i böcker om kvinnor som lever sina liv, utan någon spänning alls, dom är så trötta på att laga mat att dom lägger pastan i en skål o ställer den i micron en stund istället för att koka. Dessa kvinnor har sina jobb och sina män och dom har samma rutiner varje dag, tills man tycker att beiga gördeltrosor med gammal resår är heta och höjden av spänning skulle vara att köpa nya trosor. hipsters i ecobomull från hm kanske. Männen låter sina fiskallingar ligga över hela lägenheten och innan man vet ordet av har man rap-tävlingar efter att man "sänkt nåra lagers", så att säga.
Jag har ingen kille, och därför inga fiskallingar. men, jag är så lat att när jag inte orkar laga mat gör jag inte det. jag häller hellre upp en skål fil än gör någon större ansträngning.  Jag bryr mig inte om hur jag ser ut längre, jag har samma gamla urtvättade trosor som jag haft....jättelänge. vet ni vad det värsta är? när jag sist skulle köpa trosor tänkte jag såhär:
"åh men det finns ju så många sorter. tänk om jag nu för en gångs skull köper trosor och så är dom osköna. vilket nederlag. åh men titta dom har jag och jag gillar dom och det är rea! Jag köper fem stycken!"
det är jag, kvinnan med likadana trosor.

Jag tänker på dig, min underbara älskling

jag funderar mycket på om det kanske finns en plats för mig i tapetvärlden. jag gillar tapeter, följer fem bloggar om kvinnor som jobbar/pysslar med tapeter. kanske, vem vet.
mamma har hittat ett jobb hon vill att jag ska söka, som head designer på ett ställe (som jag inte tänker tala om för jag ska söka även om jag inte kommer få det) hur mycket jag än älskar att sy o jobba med kläder kanske den andan börjar falla ur mig lite lätt. vi får se vad det blir av mig.
jag vill bli hemmafru och ha en höna.

vi som hör samman, åtskilda går vi

idag har jag tagit den andra halvan av mitt liv och stoppat det i en låda. äntligen är det över. jag tog tag i mig själv och läste gamla sms och min gamla dagbok. det är hemskt hur otroligt dåligt jag mådde då. alla gräl. det var bara problem. så skönt att lägga det bakom sig, släppa det och gå vidare.
jag har förträngt allt utom en sak jag sa till honom: Jag saknar den du är när du älskar mig. Han bemötte mig med en alltför lång tystnad.
Det känns som en börda har lättat, kanske är jag patetisk som klamrat mig fast så länge, jag börjar inse hur riktiga förhållanden ska vara.
Dessutom vad jag tvungen att släppa honom, jag tycker om någon annan nu.
Peppsms godtages

Are you mine to be or have I lost my mind?

hej jag heter amanda. en del tycker jag se helt okej ut, andra tycker att jag är...inte lika snygg som Jessica Alba. jag har nyss fått reda på my true bra size. Det var sannerligen skrämmande information. Och helt orelevant till det sitter jag här och undersöker diverse beauty clinics.
jag, ytlig? va?
Ni ska få en liten ledtråd till vad jag tänker göra på said beauty clinic:


På tisdag ska jag på konsultaion. Hejdå

would you die for the one you love?

jag vet att det var jättelänge sen jag skrev något här. jag ber om ursäkt.
jag syr och syr och äntligen är jag klar med mitt pärlbroderi! hurra! jag firade med en paus i sömnaden. undderbart. vad mer? ja men alltså, nu kommer jag gnälla lite här, läs om ni så behagar.
jag vet inte vad det är med mig, men jag tycks inte kunna släppa vissa saker. ja men ni som känner mig vet. jag ligger vaken om nätterna och jag har ångest hela dagarna. Livslusten tycks sina. men jag måste gå vidare. jag försöker tänka poitivt, dränker ångesten i tankar om bal. åh balen. min klänning är så fin..
bal, student, vad ska jag göra sen? åh ångesten igen.
fin klänning fin klänning fin klänning fin klänning fin klänning.
jag har fått en beställning på en brudklänning. hur jag nu ska hinna med det..men farmor ska lära mig tekniker man bara lärde sig när hon var ung, sånt man inte får lära sig längre. det längtar vi efter! Hon och jag pratar bara sömnad. hela tiden. jag vill gärna tro att jag är hennes favoritbarnbarn och att hon har testamenterat alla sina sömnadsgrejer till mig (hon har mer än hon säger, det märkte jag när jag o min kusin gick på upptäcksfärd i deras hur när vi var små.) Good times....

Det är märkligt hur långt en tankekedja kan gå. Broderi-ångest-bal-balklänning-brudklänning-farmor-upptäcksfärd när jag var liten. plötsligt känner jag mig som en pensionär som gärna svävar ut i samtalsämnen...
idag ska jag sy. hoppas att nån snygg kille hör av sig. tjingeling!