det är så spännande. idag var min första dag på en fyra veckor lång praktik på mq. det var så otroligt kul, himmel som jag älskar att jobba i butik! och det är fint att det sitter pepp-meddelanden överallt, på toaletten oxå. fast det är inte pepp angående toabesöket det är typ: "kom ihåg att för att få tio ja måste man möta tjugo nej, vi peppar inför nästa kund!"
Det är fint, och brevid dörren som står mellan det trygga lagret och butiken finns en fyrkant, gjord av lysande rosa blommor, och i den står Veckans Pepp.

nu har vi kommit på det. Alla mina sjukdoms-hypokondri-grejer samlas i en enda.

ibland när jag mår riktigt bra är det som om den jag är totalt förändras. Jag går från att vara en självdestruktiv tjej som inte tycks vara något mer annorlunda än någon annan, till att önska mig själv till en flytt till platser jag aldrig varit, drömmar om ett liv i en annan tid och min samling av smycken från la belle epoque och underbara 50-tal växer. Oftast utökas samlingen bara med ett smycke per glad-period. men vad gör det? Ett smycke som har så mycket historia och som är så fint och värdefullt betyder mer än femhundra billiga tröjor grån gina tricot.

1. Varför byter människorna i the voice ALDRIG kläder?? okej, dom kanske spelade in allt under samma dag, men nu har det gått ett antal veckor och program och dom har ännu samma kläder. dom borde ha förberett sig på sändningstiderna. just sayin'..

2. Idag har jag fått massvis med presenter av min mamma. Bara för att hon skulle vara snäll, och det gjorde mig så jätteglad. Jag är nu iförd alldeles nya mjukisbyxor, vita med lila blommor på! Hon känner mig så väl. Efter att dom förra hon köpte till mig, som jag använt i princip dagligen i två år, nu har fått en decimeterlång reva i baken, ansåg hon att det var dags för nya. Och dom här är inte bara nya, som är silkysmooth. Jag har aldrig haft såna förut och jag måste säga, dom gliiiiider fram och tillbaka på mina ben när jag går....aaaaahhhhhhhh........Det är första gången någonsin som jag känner mig någorlunda ladylike i mysbyxor.

3. Idag köpte vi oxå tre små rätter på "den lokala kinarestaurangen" även detta för att muntra upp mig. och uppmuntrad I am.

4. idag har jag sytt en boll, en halv klänning that is.

5. mitt rum är städat once again. nästan.

6. Idag gjorde jag ett besök på MQ inför praktiken. Jag fick The Grand Tour och annan information och sånt. Jag längtar väldigt väldigt mycket.

Så, det vad jag i punktform. God natt världen.

åhhhhh jag blir så arg på människor som ska envisas och tjata och vara jobbiga! jag blir äcklad efter tre veckors jobbigheter..

ännu en natt fylld av vakenhet. jag önskar att mina dagdrömmar var nattdrömmar. åhhh VARFÖR SOMNAR JAG ALDRIG! man tycker ju att tröttheten som dyker upp efter att ha sovit 8 timmar på en hel vecka borde orsaka någon form av sömn. nejnej, man ligger i sängen alldeles rastlös, men på tok för trött för att orka göra någonting annat än att grymta åt situationen.

Nu kommer ett bildinlägg. titta om ni vill
Först ut är min älskade oljemålning. Den målade jag på två lektioner på Måleri A. Spännande kurs detdär..


Sen kommer brudklänningslivet i uppnålat tillstånd


Några av mojängerna kjolen på Mathildas klänning ska täckas av


En halv uppnålad grej jag funderar på att sy...kanske. Uppnålad i samma tyg jag hade i min balklänning i 9an.


Och så vintageklänningen jag köpte i höstas.

En underbar handsydd liten 50-talare. Men den ska ja dock sy om lite grann. Spetsarna på livet sitter lite skumt så där ska det rundas av, sen är det massa småhål nertill, så jag tänkte sätta på kristaller över dom. Vad tror vi?

åhhhh vad jag vill åka till london och vintage shoppa!

Dag 947: Ännu iförd mjukisbyxor. Dag tillbringad mestadels i sängen. 
jag har gjort två utgångar idag.
1. Mat. Iförd riktiga kläder, men ändå fula, osminkad, äcklig backslickknut, illaluktande. Det är insidan som räknas tycker jag ändå.

detta lovet alltså. jag är ledsen att jag svikit er som verkligen undrat vad jag gör. (höhö) Men bered er, för här kommer the big picture!

lovet började bra. jag vaknade i rimlig tid om morgnarna och fick absolut ingenting uträttat. så som det ska vara. 
Sen gick det utför. 
Jag vaknade allt senare och fick mer och mer uträttat. Att ta sig upp ur sängen klockan 10 var en bedrift. jag skulle kunna ligga under täcket dag och natt och se på film och äta onyttigheter.
Men icke! Jag har sytt klart ALLA tylltossar till bollklänningen, många blev det. Jag blev förvånad när jag tittade på tidskortet och upptäckte att jag jobbat natt med det där. hur kunde det hända, jag är ju åh så kvällstrött.....
Menmen, jag har också kommit väl igång med brudbroderiet. SNART är hälften klart, och denna nästan-hälft har bara tagit två veckor när man jobbar typ dygnet runt.
Jag frågar mig själv ofta och väl varför jag åtar mig sådana projekt, men efter ett djupt och ingående samtal med farmor har vi tillsammans konstaterat att detta är ett släktdrag. Jag är alltså helt maktlös inför min kreativitet. Stackars mig va ;)

Igår var en speciell dag. Nu ska jag berätta en kort men underhållande historia om varför den var så spännande.
Jag har alltså förfallit totalt och kommit till den punkten i livet att jag skulle kunna gå ut ful. (VA! OMG DET HAR HON JU ALDRIG GJORT FÖRUT! haha, jo.) Okej ni som sett HIMYM vet detta att när en människa är väldigt depp (när Lily och Marshall gör slut) så kommer man slutligen till en punkt då man kan gå ut utan byxor. Nu gjorde jag tyvärr inte detta, men mellan min fanatiska sömnad och oändliga sovrutin har jag fallit en del i vinterdepp. Detta har resulterat i att mina mysbyxor är mina bästa vänner. They never leave me! En dag, tänker jag, då ska jag ha en hel garderob full med mysbyxor, upphängda på galge, on display. Så mycket tycker jag om dom.
Men nu glider vi ifrån ämnet! Hur som helst, jag hade lovat mor min gå ut ur huset igår. så jag följde med henne till jobbet, och jag ska säga er...känslan av att sitta på länsförsäkringar på kvällen, iförd mjukisar och den största Musse Pigg tisha världen någonsin skådat, skamligt odushad och ful, med ett brudbroderi i högsta hugg.. Det är en underbar känsla! Speciellt när fixade och halvt påklädda tjejer svassar förbi utanför och säkert luktar dom gott. (jag säger halvt påklädda, för vad dom betraktar som klänning är i mina ögon en bandeubh.)
Men det gör mig inget, jag behöver inte vara fin inför folk. jag har mina mjukisar och dom ger mig större glädje och njutning än någon annan någonsin kan! (oh yeah, jag sa njutning haha)

Det var gårdagen. Annat som hänt på lovet är att jag möblerat om mitt rum och städat det ordentligt. Städat! Det har inte hänt sen i somras! For real, jag tycker synd om dom människor som gick in i mitt rum innan jag hunnit kasta in all skit i garderoben. Nu är det nystädat och ommöblerat. Det har blivit en riktig syatelje nu tycker jag. 
På tal om att sy var Andrea här idag. Vi hade syjunta. Jag sydde brudklänningen och hon sydde en lila plysh-klänning. Det var mycket trevligt. Vi åt äppelpaj också och drack te. (Självklarheter, men värda att nämna)

That's it, nu vet ni. hej då

I år längtar jag efter meddelanden som:

-Grattis amanda du har fått körkort.